Försommarens värmebölja har drabbat oss en längre tid nu och det innebär att det är c:a 35-39 grader och hög luftfuktighet, närmare 100%. Det känns som ångbastu och när det blåser blir det som att stå i en hårfön.
Till påsken firades Kristen påsk, Tamil Nadu och några andra stater hade Nyår och dessutom hade "vårt" tempel en 10 dagars tempelfestival. Vi flydde till Delhi; det kan låta kontraproduktivt men där var faktiskt ganska lugnt. Jag läser ju Delhis vackraste händer och Dimma över Darjeeling och kunde pricka av Sundar Nagar där Yogi bodde samt Lodhi Garden, och som grädde på moset såg jag en sikh med dolk i bältet! Check!
Vi besökte Agra och fick en bra guidning av svenska Margareta som var proffs på Taj Mahal och Red Fort då hon besökt desamma 27 ggr!. Det var tur att vi hade henne för vår hyrda chaufför som enligt offert var "very well mannered" och talade "excellent english" hittade inte någonstans. Det är ett ganska vanligt fenomen i Indien tyvärr. Man frågar efter vägen var 20:e meter och får många olika förslag och långt om länge kommer man fram till destinationen. I Indien är det inte okej att säga att man inte vet eller har gjort ett misstag. Vet man inte får man hitta på! Vi tackar vår lyckliga stjärna för vår egen chaufför!
Taj Mahal byggdes ju av stormogulen som ett minnesmärke över hans hustru då hon dog i barnsäng efter barn nr 14, endast 32 år gammal. Det är otroligt vackert i vit marmor med ädelstensinläggningar. Han ville bygga ett likadant fast i svart marmor till sig själv på andra sidan floden men det satte sonen stopp för. Han ville inte se sitt arv förslösas utan fängslade fadern tills denne avled 8 år senare.
Tack vare Margareta fick vi även besöka ett café som drevs av kvinnor som hade blivit brännskadade då de attackerats med syra. Vi har ett likadant bageri/café/restaurang här i Chennai och det är positivt att man nu inte längre accepterar att gömma sig. Vidare fick vi också besöka Mother Theresas barnhem.
Sedan bar det av tillbaka till Delhi och där ville vår chaufför visa oss platser vi inte ville se och förstod inte ett ord engelska. Vi fick i alla fall se det vi ville till slut: Lotustemplet (som påminner om Operahuset i Sydney) och ett Sikhtempel.
Valborg firade vi i Goa på ett resort där vi bara solade och badade.
Jag hade skrivit via booking.com att jag var glutenintolerant och döm om min förvåning när restaurangchefen dök upp vid incheckningen och presenterade sig. Han kom sedan till alla 4 restauranger varje måltid för att kolla att jag fick något att äta! Det är annat än Lufthansa det! En frukost gjorde vi misstaget att sätta oss ute. Det gillade kråkorna som hade rena fly thru´n och norpade bröd och frukt om man vände sig om. De är ju vana vid att bli matade på fönsterkarmarna här i Indien. När frun i huset kokar ris ska hon alltid lägga ut lite till kråkorna vilket har lett till att de är väldigt påflugna (ursäkta vitsen).
Nu är mangosäsongen här och jag har även hittat ett online företag som säljer importerade grönsaker. Ibland blir man ju sugen på t ex rotselleri och palsternacka och när vi vill fira riktigt köper vi Arlas vispgrädde för 200 SEK per liter. Vi ska åka till Sverige i juni så nu börjar jag fantisera om lax och Skagenröra och andra läckerheter!
Apropå Sverige så har vi varit på bio ett antal gånger och sist såg vi Lasse Hallströms film"A dogs purpose" som kanske inte visas i Sverige. Bio här är ju lite annorlunda; Det är väldigt populärt just i Chennai (Kollywood) då det är så billigt (15 SEK). Föreställningen börjar med att nationalsången spelas och alla står upp. Det har kommit domstolsbeslut på att man inte behöver resa sig om nationalsången ingår i filmen. Man äter och umgås och då snackar vi inte popcorn utan här äts hela måltider typ piroger, tacos mm. Ingår rökning i filmen blir det skräckpropaganda i pausen (det är alltid paus i alla filmer) typ bilder på cancertumörer.
Apropå domstolsbeslut så tar man i regeringen väldigt snabba beslut här. Det kan ju vara så att det är bestämt sen tidigare men ofta blir man informerad via nyheter och tidningar dagen innan beslutet börjar gälla. T ex har man nu förbjudit restauranger att servera alkohol om de ligger närmare än 500 meter från en "State Highway" vilket ställer till det för hotellen i synnerhet. Nu funderar man på att döpa om vägarna för att komma runt problemet. Snacka om kreativitet...
Jämställdheten lyser med sin frånvaro men jag har fått lite högre status hos Maintenance-personalen sedan jag börjat betala dem med egna checkar. Förut tjatade jag i 3 veckor om service av vattenreningen men när Hasse sedan gick dit kom servicemannen efter 30 min. En rysk nyanländ kvinna frågade mig hur man står ut med särbehandlingen som kvinna. Jag sa att jag har ju känt mej jämställd hela livet så några år kan det väl vara intressant som upplevelse betraktat. Jag har ju jobbat som personlig assistent så jag är van att vara osynlig.
Vår husödla Gandhi verkar inte hinna med riktigt, eller också är han ute och letar efter fru Gandhi, för vi har fått besök av de mikroskopiskt små myrorna. De gillar att vara i tangentbordet, dom vill väl läsa bloggen direkt vid källan.
Namasté!
Till påsken firades Kristen påsk, Tamil Nadu och några andra stater hade Nyår och dessutom hade "vårt" tempel en 10 dagars tempelfestival. Vi flydde till Delhi; det kan låta kontraproduktivt men där var faktiskt ganska lugnt. Jag läser ju Delhis vackraste händer och Dimma över Darjeeling och kunde pricka av Sundar Nagar där Yogi bodde samt Lodhi Garden, och som grädde på moset såg jag en sikh med dolk i bältet! Check!
 |
| Ett av de nya sju underverken (byggnaden alltså) |
Taj Mahal byggdes ju av stormogulen som ett minnesmärke över hans hustru då hon dog i barnsäng efter barn nr 14, endast 32 år gammal. Det är otroligt vackert i vit marmor med ädelstensinläggningar. Han ville bygga ett likadant fast i svart marmor till sig själv på andra sidan floden men det satte sonen stopp för. Han ville inte se sitt arv förslösas utan fängslade fadern tills denne avled 8 år senare.Tack vare Margareta fick vi även besöka ett café som drevs av kvinnor som hade blivit brännskadade då de attackerats med syra. Vi har ett likadant bageri/café/restaurang här i Chennai och det är positivt att man nu inte längre accepterar att gömma sig. Vidare fick vi också besöka Mother Theresas barnhem.
Sedan bar det av tillbaka till Delhi och där ville vår chaufför visa oss platser vi inte ville se och förstod inte ett ord engelska. Vi fick i alla fall se det vi ville till slut: Lotustemplet (som påminner om Operahuset i Sydney) och ett Sikhtempel.
Valborg firade vi i Goa på ett resort där vi bara solade och badade.
Jag hade skrivit via booking.com att jag var glutenintolerant och döm om min förvåning när restaurangchefen dök upp vid incheckningen och presenterade sig. Han kom sedan till alla 4 restauranger varje måltid för att kolla att jag fick något att äta! Det är annat än Lufthansa det! En frukost gjorde vi misstaget att sätta oss ute. Det gillade kråkorna som hade rena fly thru´n och norpade bröd och frukt om man vände sig om. De är ju vana vid att bli matade på fönsterkarmarna här i Indien. När frun i huset kokar ris ska hon alltid lägga ut lite till kråkorna vilket har lett till att de är väldigt påflugna (ursäkta vitsen).Nu är mangosäsongen här och jag har även hittat ett online företag som säljer importerade grönsaker. Ibland blir man ju sugen på t ex rotselleri och palsternacka och när vi vill fira riktigt köper vi Arlas vispgrädde för 200 SEK per liter. Vi ska åka till Sverige i juni så nu börjar jag fantisera om lax och Skagenröra och andra läckerheter!
Apropå Sverige så har vi varit på bio ett antal gånger och sist såg vi Lasse Hallströms film"A dogs purpose" som kanske inte visas i Sverige. Bio här är ju lite annorlunda; Det är väldigt populärt just i Chennai (Kollywood) då det är så billigt (15 SEK). Föreställningen börjar med att nationalsången spelas och alla står upp. Det har kommit domstolsbeslut på att man inte behöver resa sig om nationalsången ingår i filmen. Man äter och umgås och då snackar vi inte popcorn utan här äts hela måltider typ piroger, tacos mm. Ingår rökning i filmen blir det skräckpropaganda i pausen (det är alltid paus i alla filmer) typ bilder på cancertumörer.
Apropå domstolsbeslut så tar man i regeringen väldigt snabba beslut här. Det kan ju vara så att det är bestämt sen tidigare men ofta blir man informerad via nyheter och tidningar dagen innan beslutet börjar gälla. T ex har man nu förbjudit restauranger att servera alkohol om de ligger närmare än 500 meter från en "State Highway" vilket ställer till det för hotellen i synnerhet. Nu funderar man på att döpa om vägarna för att komma runt problemet. Snacka om kreativitet...
Jämställdheten lyser med sin frånvaro men jag har fått lite högre status hos Maintenance-personalen sedan jag börjat betala dem med egna checkar. Förut tjatade jag i 3 veckor om service av vattenreningen men när Hasse sedan gick dit kom servicemannen efter 30 min. En rysk nyanländ kvinna frågade mig hur man står ut med särbehandlingen som kvinna. Jag sa att jag har ju känt mej jämställd hela livet så några år kan det väl vara intressant som upplevelse betraktat. Jag har ju jobbat som personlig assistent så jag är van att vara osynlig.
Vår husödla Gandhi verkar inte hinna med riktigt, eller också är han ute och letar efter fru Gandhi, för vi har fått besök av de mikroskopiskt små myrorna. De gillar att vara i tangentbordet, dom vill väl läsa bloggen direkt vid källan.
Namasté!
 | |
| Jag och min tupp |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar